Summa summarum #3

Då var det dags för ännu en vardagssummering så här i början av veckan.

• Antal arbetade timmar: 8,5
• Antal köttfärssås sedan sist: 1
  
• Antal sekunder det tog (krävdes) att tömma den stora latten i strupen strax före läggandet av 5½-åringen samt preparerandet av 5½-månadersgossen inför natten : 17
• Antal flaskor á 100 ml tillägg som lillgossen sedan födseln sugit i sig som surrogat för modersmjölk: ½
• Antal flaskor á 100 ml välling som lillgossen sedan födseln sugit i sig som surrogat för modersmjölk: ½
• Antal gånger jag som pappa, sedan lillgossens födsel, känt mig tillräcklig som "vätskeutfodrare " som surrogat för mamma/modersmjölk: 1
• SUMMA VARDAGSUPPLEVELSE: 28,5

Nänä, det är inte lätt hela tiden! När gosse Nr 1 var liten behövde man inte alls truga när det gällde att presentera nya mer eller mindre spännande inslag på menyn. Med gosse Nr 2 har det inte alls varit lika smidigt - i varje fall inte när det gäller intag av annan vätska än vatten. För en far kan det kännas oerhört tryggt att veta, att man kan ge sitt lilla barn ersättning för modersmjölken när den lille är som mest otröstlig och mamma inte är i närheten. Man känner sig tillräcklig, kompetent och inte lite stolt över att kunna hantera den lilles alla behov utan mamma närvarande.

Förvisso gillar gossen len havregröt nersköljd med vatten men det är inte lika smidigt (och charmigt) att under sen kvällstid eller natt slaska ihop ett mål gröt istället för en flaska välling när den lille skriker hjärtlöst pga hunger. Det känns nästan lite fattigt att kasta fram en skål med gröt när den lille i själva verket vill ha mjölk från mamma, presenterad från ett varmt och mjukt bröst. Sådana smakligheter som Grönsaker och kyckling, Grönsaker och kalvkött eller Kalops går också fetbort i det här läget. Under dagtid är annars dessa orange gourmeträtter helt accepterade av lillen - osaltade och ganska smaklösa men ändå . . .

En (1) gång accepterade lillen flaskan med tillägg och då blev jag alldeles varm i kroppen och stolt som en tupp! Tänka sig, grabben köper upplägget med flaska och noga tempererad välling från pappa istället för mammas mjölk! Antagligen var han sanslöst hungrig den gången för sedan dess rullar han bara runt gummitutan i munnen, petar ut den med tungan och spänner kroppen i en hård bakåtböjd båge, som med all önskvärd tydlighet säger: "Nu får du f-n ge dig pappa - jag gillar inte det där blasket! Ta hit mamma - nu!"

Det känns änna i hjärtat . . .

Ack ja! / Go gôbbe

P.S.
Den manliga motsvarigheten till modersmjölk, kan det möjligen vara farvatten? (Nu sparkar säkert en och annan Göteborgs-vits-hatare bakut. Jag säger bara: Vassego´)

Andra bloggares funderingar kring föräldraskap, barn, vardagen

Hur bör man hantera djurplågare?

Har en tid läst om den sjuka människa på Västkusten som ägnat sig åt att tortera, lemlästa och ta död på flera husdjur.

När jag läser om de fruktansvärda illdåd denna sorgliga ursäkt för människa utfört, känner jag bara en djup vrede!
Ett par frågor till er med juridisk utbildning:

• Ger Svea Rikes Lag utrymme för en presumtiv lynchmobb att skipa rättvisa på ett mer medeltida sätt?
• Skulle eventuella repressalier från en lynchmobb kunna jämställas med fransmännens Crime de passion?

En person har anhållits som misstänkt för djurplågeriet och dennes advokat säger bl.a.:

"Han tycker att han har burit sig jädrigt dumt åt"

"Han mår väldigt dåligt"

"Det är hemska saker som han har gjort, men det finns alltid en människa bakom gärningarna"

Eh, okeeey? So what!? Det kan ju rimligen inte finnas något som helst försvar för den här typen av vansinnesdåd! Jag vet, det förekommer andra avskyvärda brott också men nu pratar jag om det aktuella fallet . . .


Mitt förslag är kort & gott: Let´s get medieval on his ass! Fram med hovtången bara . . .

Helt sanslöst! / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring djurplågeri, lynchning, skipa rättvisa

Sammanfattning änna . . .

Känner ett behov av att helt kort sammanfatta några av de senaste blogginläggen.

*lägger till bild*

Såja, klart! Notera gärna att vare sig Staël von Holstein eller Samuelsson beretts utrymme i denna sammanfattning. De har fått så många spaltmeter ändå.


Joråsåatte . . . / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring Intresseklubben noterar, Tänkvärt? Absolut!

Jag är ödmjuk!

Är han ironisk eller menar han på fullt allvar att företagare skall ha gräddfil?!

Jag snackar om mannen vars namn jag för evigt förknippar med IT-bubbla*, dålig koll på intäkter vs utgifter och slutligen konkurs - Johan Staël von Holstein. Jag skall villigt erkänna att jag har bristfällig koll på vad mannen egentligen har presterat när det gäller företagande men nu måste han väl ändå vara ute och cykla?!

* JSvH menar att det egentligen var en finansiell bubbla


Först har vi under att par dagar läst om Landshövding Marianne Samuelsson (f.d. språkrör för Miljöpartiet), som på Gotland menar att "klart grabben skall få bygga på stranden" när hon inför dold mikrofon sagt, att det är helt OK att särbehandla företagare i frågor som rör strandskydd etc. Efter ett sådant uttalande är det fullt naturligt att bli betraktad som paria. I det här läget kliver JSvH in på scenen och ger sitt stöd åt Landshövdingen med klyschor som "Tyvärr vittnar medierapporteringen kring fallet på Gotland också om Jantelagens starka grepp om Sverige" och "Att visa att man varit framgångsrik är givetvis oförlåtligt i Landet Lagom". Är han bitter? Har han inte omnämnts i media på ett tag? Fanns det inget annat att göra för att hamna i rampljuset igen?

Givetvis skall entreprenörer, som skapar arbetstillfällen ha cred för detta men att ge dem gräddfil i alla möjliga och omöjliga sammanhang är ju bara imbecillt. Jag är övertygad om att man överallt i Sverige och övriga världen kliar varandras ryggar och både trivs med och mår bra av detta. Det är ju precis som i den lilla världen - man blir smickrad över positiv särbehandling och egot växer en aning. Wow, jag får gå före i kön till Spy Bar! Gotlandsfallet är bara ett exempel i raden av ryggkliande - det enda som skiljer detta från andra fall, är att det råkat uppdagas. Företeelsen som sådan är det egentligen inte mycket att orda om. Rätt eller fel? Det är så det funkar och har funkat sedan århundraden. Bekymret ligger väl mer i att ställa sig upp och så oförbehållsamt applådera särbehandlingen. Är man modig eller dum då?

Vad är det JSvH säger egentligen? Förutom att rada upp ett stort antal tårdrypande klyschor om det bittra klimatet för företagare/entreprenörer i Sverige menar han, att "vi måste hitta andra alternativ för att motivera entreprenörer, ju fler desto bättre, olika individer motiveras av olika saker. Politiker på både lokal, regional och statlig nivå måste visa stor flexibilitet i det arbetet."

I linje med detta, skulle det vara självklart att entreprenörer och företagare ska få tillgång till attraktiva tomter, extra bygglovsrätter och få förtur till golfklubbar och skolor. Skämtar han eller? Det är nästan så att jag blir osäker på om inlägget verkligen skrivits av Staël von Holstein.

Han skriver också: "Tillväxt är nödvändigt om vi ska stoppa världssvälten". Ja, och? Var det det han gjorde på den gamla goda tiden inom Icon Medialab? Skapade tillväxt? Stoppade världssvälten? Den manliga motsvarigheten till Moder Teresa? Vad jag förstår så var det väl just det som Icon Medialab INTE gjorde - eller? Rätta mig gärna om jag har fel.

Min subjektiva tolkning av hans bittra och självförhärligande debattinlägg är, att han skyller sina och Icons tillkortakommanden på politiker med bristande flexibilitet och (naturligtvis!) det svåra klimatet för företagare i Sverige. Jag driver själv eget i liten skala och är väl medveten om både skattesituation och försäkringssystem etc. men inte f-n kan jag skylla ev. dålig lönsamhet och konkurs på detta?!

Jag avrundar med ett högtravande citat ur JSvH´s inlägg:

"Alla former av privilegier som kan sporra och inspirera till entreprenörskapets hjältedåd måste prövas. Privilegier för dem som tar personligt ansvar kan återuppbygga den moral och etik som samhället genom det kollektivistiska statsskicket raserat under de sista decennierna."

Vilken moral och etik?! Den moral och etik han förespråkar i sitt inlägg? Hela inlägget i sig är ju både omoraliskt och oetiskt. Vilken paradox! Lite i klass med att köpa sig en T-shirt med trycket "Jag är ödmjuk!". Det blir bara fel och motsägelsefullt.

Förresten, nu fattar jag! Förutom entreprenör är han ju också provokatör. Tänkte inte på det . . .

Ja jävlar! / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring Johan Staël von Holstein, Pompös? Jag?!, Bitter? Nädå!, konkurs, Icon Medialab