Biker Groove - Party band for hire

Häromdagen var jag på en tillställning där man hyrt in det brittiska bandet Biker Groove. Sicket gäng alltså! Dom körde covers av bästa sort med en grym hantering av gitarr, bas, klaviatur & trummor och inte minst professionell sång! Om man varit med ett tag och fått med sig godbitar från The Beatles, Queen, Police/Sting, Led Zeppelin, The Rolling Stones, Stevie Wonder m.fl. så åker man på en ordentlig nostalgitripp i sällskap med Biker Groove.

Faktum är att bandet låter ännu bättre live än i spelaren ovan. Torsdagen den 10 december kan du se gänget på Henriksberg i Göteborg. Dé é bara å ta sig dit . . .


If you guys for any reason read this, thanks for a great evening! We all enjoyed your show and you gave us a really nice mix of wonderful music from different genres. You're all excellent musicians and singers! Thanks again!

Yeaahh! / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring coverband, nostalgitripp, tunggung, Biker Groove

De, dem, dom - någon?

Vad händer med vårt språk egentligen?!

Sedan en lång tid tillbaka har jag upplevt att ordet "dem" används på ett fullständigt felaktigt sätt i bloggar, tidningsartiklar och andra skrivna texter. Min känsla är att många använder “dem” för att så att säga lyfta sitt skriftspråk när det egentligen tvärtom sänker intrycket - i alla fall när jag läser texten.


Det senaste exemplet fann jag på expressen.se. Handlar det bara om bristfällig korrekturläsning eller har bildtextsättaren inte gått hela kursen? Sitter inte så'nt här i ryggmärgen när man arbetar på en tidning?

Jag ställde en fråga kring "dem" till Liza på Språkmakargatan för en lång tid sedan och hennes respons innehöll viss grammatisk vägledning:
". . . Du har helt rätt i att det verkar som om många vill använda dem för att lyfta sitt skriftspråk, men att det i fel sammanhang får motsatt effekt. De och dem används ofta felaktigt. De är ju subjektsformen och dem objektsformen, men det är inte alltid lätt att få till det - varken för barn eller vuxna."

Givetvis googlade jag på temat och fann följande ypperliga hjälp på vägen. Expressen-exemplet ovan får i ärlighetens namn klassas som ett extra knepigt fall. Så vitt jag kan se, har man genom användandet av "syns" förvandlat ett objekt till ett subjekt men ändå använt objektsformen. Hänger du med?

Prova följande:
"Nu kan man se dem på . . ."
"Ny syns de på . . ."

Nu finns det givetvis andra viktigare saker här i världen att lägga sin energi på men jag stör mig nå't så förbannat på missbruket av "dem". Fast å andra sidan beror kanske "missbruket" på ren och skär okunskap. Å då é dé ju bara att beklaga liksom . . .

Uj, uj, uj! / Go gôbbe

P.S.
För övrigt somnar lilleman sedan en dryg vecka tillbaka alldeles av sig själv runt kl. 19.30 för att därefter vakna utsövd runt kl. 06.30 - av allt att döma glad, piggelin och harmonisk. Inför läggningen på kvällen kan jag höra honom ta ett djupt andetag och sedan pusta ut så där behagligt som om han verkligen längtar efter att få lägga huvudet på kudden och bara somna in. Det tog tre-fyra dagar för honom att inse, att det är helt OK att somna själv trots att pappa lämnat sovrummet. Helt fantastiskt!

Andra bloggares funderingar kring språkfascist, svenska språket, illitterat

Somna-själv-metoden

Här hemma kör vi just nu med lite hårda puckar om man så vill. Lillgrabben som blivit hela 8½ månad gammal skall lära sig att somna själv är det tänkt. Mamma, som är moderligt blödig, sover på nedervåningen tillsammans med den stora grabben och jag sover där uppe, redo att stötta lillen under inskolningen.

Hittills har lillen somnat till rofylld sång eller puffande i rumpan med i huvudsak mamma närvarande. När han vaknat under natten, har han getts möjlighet att utöva sin favorithobby - nämligen att snutta på mammas bröst. Oftast har han somnat om ganska omgående, utan att få i sig vidare mycket bröstmjölk. Vi har därför dragit slutsatsen att han egentligen inte är hungrig utan bara vaknar för att få lite mys, vilket ju inte på något sätt är fel. Enda felet har väl varit att mamma fått ganska dåligt med sammanhängande sömn.

Således har vi inlett sleeping boot camp, course No. 1 genom att introducera somna-själv-metoden, även kallad 5-minutersmetoden. Denna metod att få ett barn att tryggt somna och inte minst sova en hel natt utan upprepade uppvaknanden har länge varit omtvistad. Själv har jag alltså valt att lyssna till de barnläkare och andra som förordar metoden.

Så långt har det fungerat bra och jag har varit tillräckligt motiverad, lugn och trygg för att inte knäckas av att lilleman skriker sig hes under en stund. Jag tror mig känna vår son ganska väl och vad jag kunnat se, så har han inte blivit gråt-ledsen utan snarare skrik-arg av att pappa inte stannat kvar vid sängen för att vyssja honom till sömns. Första natten gick jag var femte minut till hans säng under 1½ timme bestående av allt annat än en skrattande baby. Därefter sov han hela natten (var sannolikt ordentligt trött - vem skulle inte ha varit det efter ett längre pass skrikande?). Andra natten somnade han som en stock så snart han lade huvudet på kudden för att därefter vakna tre gånger under natten - kl. 00.15, 02.30 och 05.25. Väckt till ljudet av lätt skrikande eller snarare gnyende baby gick jag till hans säng, puffade lite lätt i rumpan och gick därifrån. Han protesterade under ca. 1 minut varje gång men somnade sedan om.

Nu sitter jag här den tredje natten och funderar kring hur det skall gå i natt. Var uppe hos honom kl. 00.45, puffade i rumpan och lämnade sedan hans säng. Protest under 20 sekunder och sedan snusande rofylldhet. Ja, vi får väl se hur det går. Jag väljer att inte ropa hurra eller liknande för varje gång jag gjort det i samband med till synes övergående baby-/barnbekymmer, har det ballat ur så gott som minuten senare. Jag kniper därför ihop glappet och återkommer med en utvärdering längre fram. Kanske något hålögd men va' f-n . . .

Intresseklubben noterar. Eller?

Gäsp! / Go gôbbe

Uppdatering
Natten förflöt i lugnets tecken. Lillen vaknade runt 05.00, fick lite vatten, en puff i rumpan och sedan fortsatte han sitt umgänge med John Blund utan någon direkt protest. Najs!

Andra bloggares funderingar kring bebis, nattsömn, somna-själv-metoden, 5-minutersmetoden

Summa summarum #5

Lite sent påtänkt men jag bara måste få sammanfatta förra söndagen, som kom att bli en pangdag med nostalgiska "tvåsamhetsvibbar". Ja, du kommer att förstå . . .

• Antal timmar efter kl. 8 som frukosten inleddes: ½
• Klockslag då 5-åringens simskola startade: 10
• Klockslag då hela familjen lämnade badanläggningen för hemfärd: 12
• Antal sovande spädbarn i bilbarnstol bak: 1
• Antal minuters bilfärd hemifrån då jag framkastade "Skall vi inte bara gå upp och lägga oss och sova?": 10
• Playstationversion 5-åringen satt framför när mamma & pappa de facto sov mitt på dagen (!): 2
• Antal timmar fram till uppvaknande: 1½
• Klockslag då sen lunch intogs: 14
  
• SUMMA VARDAGSUPPLEVELSE: 51
  

Ja jäklar, kan någon annan än en förälder förstå storheten i denna summering?! Äldsta grabben är 5½ år gammal och jag vill minnas att det var ca. 5½ år sedan vi lyxade till det med en tupplur mitt på da´n (förutom nå´n barnfri hotellvistelse förstås). Å så toppade vi av det med en sen - ja, närmast dekadent sen - lunch. Förstår du icke-förälder vilken höjdpunkt på året detta var?

I vilket fall som helst hade vi en underbar söndag och ingen av oss föräldrar somnade framför TV´n den kvällen! Det gick en Jason Bourne-rulle på trean. Vi skulle egentligen kollat på den lånade The passion of the Christ men så fastnade vi för den mer världsliga TV3- spänningen . . .

Som småbarnsförälder borde man ju inse, att det är direkt lämpligt att ta tillvara varje tillfälle till tupplur under helgen när minstingen behagar sova mitt på dagen. Ofta skall man ju tyvärr vara föräldraeffektiv då och göra en massa "nödvändiga" saker som att städa huset och klippa gräsmattan. Nä, nu får det bli ändring på det här! Förra söndagen gav mersmak (här hade jag kunnat tillägga "kan jag säga!" men jag avstår av för mig uppenbara skäl ;D

Gäsp! / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring vila, trötthet, småbarnsföräldrar, dekadens

Varför hetsar man upp sig över Anna Anka?!

Jag förstår verkligen inte!

En svenska, bosatt i USA och gift med en äldre dollarmiljonär, ger uttryck för en del "ovanliga" åsikter kring bl.a. jämställdhet och kvinnans roll i äktenskapet. Raskt blir hon nedsablad och stämplad som en blåst bimbo med stenåldersuppfattning när det gäller bl.a. könsroller. Ja, och?

Om man nu anser att hon verkligen är blåst, varför ägnar man överhuvudtaget ens en gnutta energi på att i långa inlägg bemöta hennes förvrängda åsikter?! Skev samhällssyn? Ur vems perspektiv då? Svennebanans? Allt hon säger må vara diametralt motsatt de normer vårt jämställda samhälle har som grund men hon står uppenbarligen för vad hon säger - långt ifrån vad många mesproppar i vårt avlånga land gör.

Citat: "Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet"

Jag delar inte hennes åsikter, som uppenbarligen har en grund i det faktum, att hon "satt sig på rätt plånbok". Kanske är det så enkelt att hon har miljoner skäl ($) att uttrycka sig som hon gör, kanske är hon i grunden olycklig, kanske lever hon i en livslögn men låt henne göra det då! Vem känner sig trampad på tårna och varför? Blir man upprörd som kvinna å hennes vägnar? Är hon hjärntvättad och lurad in i en amerikansk kvinnofälla där mannens behov sätts främst? Baseras vår upprördhet på tankegången: "Nu har vi tillsammans kämpat för jämställdhet ett bra tag så nu skall fan ingen blåst brud komma här och sätta griller i huvudet på . . . nå´n". Eller? Ja, inte vet jag. Dessutom lever hon ju ett liv, som inte på något sätt påminner om gemene mans i Sverige så varför gå igång helt i onödan?

Pratade för övrigt vid frukosten igår med hustrun kring detta med blöjbyte och nöjet i att exempelvis kl. 03.30, med nattgrusiga ögon, byta en överfylld bajsblöja. Är det vid blöjbytena man så att säga bäst bondar med sitt spädbarn? Om man haft råd, skulle man betala någon för att ta hand om de "mindre stimulerande" stunderna med sitt barn för att istället pigg och utsövd kunna ägna sig åt barnet när det mår som bäst och är som gladast? Vi svarade faktiskt ja på den frågan båda två! Shit asså! Tillhör vi därmed en försvinnande liten minoritet som erkänner detta? Är man inte tillräckligt politiskt korrekt då? Här hemma delar vi fullt ut på familjeuppgifterna och har som en följd av detta en härligt harmonisk familjetillvaro. Jag har hittills bytt 100-tals om inte 1000-tals blöjor på mina båda barn och har inte en enda gång beklagat mig över detta men visst f-n hade det varit najs att någon gång hoppa över den uppgiften - oavsett om du är man eller kvinna?

För att ytterligare spetsa till det och spinna vidare på Fru Ankas uttalanden, så kör jag en enkel enkät:
"Du förälder som föredrar att starta dagen kl 05.30 med ett blöjbyte på ditt spädbarn istället för att starta densamma kl. 08.00 med att motta fellatio/cunnilungus av din partner, räck upp handen".

Själv tror jag att Anna Anka är smartare än de flesta tror och vet hur hon skall dra igång marknadsföringsmaskineriet. Nu på fredag skall hon ju vara gäst hos Fredrik Skavlan på bästa sändningstid. Känner du till någon annan som på bara en vecka gått från okänd till "Gäst hos Skavlan"?

Avslutar med ett favoritcitat från Voltaire:
Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem

Ja jävlar vad PK man kan va´! / Go gôbbe

P.S. Tänkvärt

Andra bloggares funderingar kring Anna Anka

Summa summarum #4

Tänkte sammanfatta vardagen under arbetsveckans sista dag och då inkludera hela veckan istället för som tidigare, bara en dag.

• Antal arbetade timmar: 46
• Antal köttfärssås med spagetti sedan sist: 0
• Summering av den magiska dagen 090909 kl. 09:09: 45
• Antal blogginlägg där ute i bloggosfären med substans kring ”den magiska dagen”: 0
• Antal kineser som gifte sig i våra trakter ”den magiska dagen”: 0
• Antal Hereford entrecôte á 250 gram som grillades på altanen och därefter inmundigades till lunch med ett glas rött idag: 4
• Antal personer som deltog i ovannämnda gudabenådade måltid: 4
• Antal gånger jag tidigare smakat en lika förträfflig entrecôte: 0
• SUMMA VARDAGSUPPLEVELSE: 99

Nu kan man ju tänka att den här grabbens vecka måste ha varit ganska tunn om den där köttbiten utgör nästan 10% av veckans vardagsupplevelse men saken är den, att den här biten kött sannolikt var den bästa jag satt gaffel och tänder i - någonsin. Dessutom har veckan som helhet varit riktigt bra!

Brorsan och hans sambo var på väg till oss från Oslo och hade den goda smaken att passera Saluhallen i Göteborg innan de anlände till oss. Dessutom föll det sig så lyckligt, att de tittade förbi en av de bättre kötthandlarna, fick se en hel del prima kött och bestämde sig för att inhandla 1 kg Hereford entrecôte av 1:a klass.

Jag förstår att en och annan vegetarian/vegan/frukterian kan känna viss avsmak inför min fascination över dagens lunch men smaken var helt fantastisk! Sedan kan man naturligtvis inte bortse från det faktum, att grillkocken ifråga är en riktig kung framför grillen - en riktigt go gôbbe med andra ord ;) Jag ger mig inte in på att försöka förmedla själva smakupplevelsen men jag kommer att minnas den lång tid framöver . . .

Raaap! Oopps, uschäkta . . . / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring prima kött, veganer, militanta veganer, djurrättsaktivister, smakupplevelse, gourmet

Facebook, fejjan, FB å andra sociala medier

Blev tipsad idag om den här helsköna videon på You Tube - snacka om fullträff! Sicken knickedick till kille att sända en vänförfrågan till x-et . . . undrar vilken planet den killen bor på?



Har förvisso ett Facebook-konto men har aldrig riktigt fattat grejen med alla de här extra prylarna man kan "roa" sig med. Som ett socialt media att hålla kontakten med långväga vänner kan jag absolut se nyttan/nöjet men alla olika tester, drinkar, presenter, pokande, crazy grupper etc. kan jag inte fatta att vuxna människor ägnar sig åt. Tonåringar, visst, men inte om man passerat 25 bast. Nä, då träffas jag hellre live å tar en äkta Gin & Tonic . . . dessutom chattar jag lika långsamt som en sengångare rör sig. Senast startade en 20-årig bekant en Facebook-chat med mig men vi snackade bara i munnen på varandra - dé var bara att lägga ner!

Det lustiga eller sorgliga om man så vill, är ju att tidigare mer professionella nätverk/sociala medier såsom LinkedIn och Plaxo, nu också vill hävda sig i det jag kallar tonårssegmentet genom att lägga in prylar som "Din status" (Vad gör du nu?) etc. Det blir änna lite urvattnat och mindre professionellt. Ser framför mig den "ungdomliga" försäljningschefen högtidligen meddela omvärlden att "Jag skriver offerter utav h-e och säljer som bara f-n!" eller den nyblivna kirurgen konstatera att "Har just karvat ur en godartad tumör - riktigt najs!".

Se där ja! / Go gôbbe

Andra bloggares funderingar kring Facebook, Fejjan, sociala medier